Musiken har spelats i två veckor nu, ibland stråkar och ibland horn..ibland trumvirvel och ibland saxofon, men nu lider musiken till sin sista refräng. Vi är inne på sista dagen, för att tala klarspråk. Allt vi har velat göra har vi gjort. Massage på stranden, badat i alla poolerna, gått omkring vid havet, ätit ett otroligt njutbart kött (Viktor åt ungefär lika sakta som mig, för att han inte ville att det skulle ta slut. Och i vanliga fall är Viktor den mäniskan som äter snabbast i världen) och fler saker ändå. Vad vi ska göra idag är en bra fråga. Men vi känner oss fria, så vad som helst kan hända.

Nästan det värsta regnet jag har varit med om var igår. Oväder. Blixtar och dunder. Från när vi vaknade tills kvällen. Det kom in regn i suiten. Men vi led ingen nöd. Det var riktigt mysigt. Vi gick under ett paraply till frukosten, i ösregnet. Väl där möts vi av en aningen kaosartad stämning, regnet hade börjat sippra in från taket på vissa ställen, stolar hade blivit blöta men framför allt så ville ingen gå ifrån sin plats, det var överfullt. Tillslut fick vi ett bord. Vi äter, spelar “field runers” (vi satt inte på platserna dit wi fi når, det gör jag nu), dricker mer kaffe och känner regnet. Regnet kom på oss på samma sätt som när solen reflekterts mot en spegel, regnet reflekterades mot ett räcke och siktade sedan in sig på oss. Sedan var det dags för uppdatering, biblioteket nästa. Åskan stängde av datorerna emallanåt så jag var glad över min iPhone. Regnet verkade inte vilja ta slut så vi beslutade oss för att rusa till rummet, paraply är ingen bra ide när det finns blixtar. Väl i rummet njöt vi av regnet. När vi kände att det värsta var över gick vi och tränade, pingis, styrka och gåband. Sedan beställde vi in mat och två filmer. När vi hade kollat färdigt på den ena var det dags att gå iväg till restaurangen som vi bokade bord på två dagar innan. Egentligen var vi mätta, egentligen var vi inte sugna. Men vi var illa tvugna. Vi åt pinsamt lite. Men vi njöt. Sedan kollade vi på den andra filmen och somnade in sådär sött som bara vi kan. (fast egentligen var det bara jag som sov. Viktor berättade precis att han spelade en bana på “field runners”.)

Helt begajstrade över våra nyinköpta träningskläd-outfits, jag i svart bas med neonrosa och Viktor med svart bas och neongul, kunde vi inte riktigt låta bli att leta i bakhuvudet efter glömda uppvärmningsövningar, stretch-övningar och svaret på hur det nu var man gjorde sit-ups. Efter en heldag på ett stort köpcentrum och en ännu större outlet, en heldags letande och testande, firade vi alltså köpen med att träna. Det finns ett gym på området men klockan var över 23 så vi använde suitens alla utrymmen till att springa runt i. Helt påklädde. Jag topp till tå med neonrosa och Viktor topp till tå med neongul. Vi sprang 5 min och vilade 5 min. Till detta kollade vi på “tre män och en baby”.

Vi har varit på spa. En honeymoon grej. Vi fördes till en suite. Först body scrub. Viktor tyckte att det kändes som att någon kliade han över hela kroppen. Och han älskar att bli kliad. Dusch. Sen massage med koncentration på axlar och rygg med en olja som vi fick välja. Luktade gott. Sen var det dags för milky bath med rosa rosenblad. Lite frukt och en rosa drink också. Sen var man len som en barnrumpa och så trött att jag somnade precis när vi kom hem. Men jag kunde inte sova länge. Det var dags för mat. Vi tog buffén, den har så söta små efterrätter. Mini-desserter. Man känner sig som en barnrumpa när man äter dem. En liten barnrumpa.

Senaste tiden har gått snabbt. Det har hänt mycket och lite och nu ska jag berätta. Jag har gått färdigt skolan och fått bra omdömen, jag har jobbat och jobbat, Ellen har tagit studenten och blivit firad, jag och Viktor har fått ett ställe att bo på, sommaren har kommit och försvunnit, jag har luktat på liljekonvaljer och hägg, Henry har växt och blivit sötare än någonsin, Molly har fyllt ett och börjat springa runt, Madde och Jonte har köpt världens största TV och flyttat till ön under sommaren. Det har hänt mycket säker mer. Nu ska jag äta tårta hos Sara och Emil för att fira Molly och Pappa. Puss på er!

Music makes my day. Any day. What ever day it is, what ever I want to get out of the day music can get it for me. What ever I want music can get it for me. Now I would like some milk. Come on then music..milk is in the fridge.

Stupid, I know. All because im suppose to study.

Allt ligger på is. Men inte på sådan där vinter-is som vi har fått nog av. Jag vill mer se det som att allt ligger på is i en kyldisk fylld med fina fiskar i olika färger (lite paprikor också och kanske lite plastblommor). Det spelar egentligen ingen roll hur det ser ut (bara ni inte tror att jag längtar tillbaka till vintern) det viktigaste är eller rättare sagt det jag vill få fram är att allt ligger på is. Allt ligger och väntar på att få tas upp och tina till liv. Men just nu ligger allt på isen i kyldisken, så att detta allt inte blir förstört, för det vill jag ju inte. Jag talar naturligtvis om allt som jag inte hinner ta tag i. Alla har nog en sådan lista (om du som läser detta är mänsklig vill säga), en lista med saker som tiden inte räcker till för att göra, du har inte nog med pengar till att göra dem, du kanske inte är tillräckligt modig än, eller så är du inte rätt i livet just nu för att göra den där saken. Vad det än är. Lägg det bara åt sidan för en stund. Ge inte upp på detta allt du vill göra bara för att du inte kan göra det nu. Lägg det på is. På en sådan is som bara finns i fantasin men som kan hjälpa dig att inte stressa iväg som en höna. Tack mamma.

Nu ska jag skriva det gripande skolarbetet om det så är det sista jag gör. Sedan är det över och då kan jag äntligen återgå till att planera (och jobba heltid hela sommaren, tack Gud för måndagar…min lediga dag:))

Nu har jag kommit in i solens jobbiga baksida rutin. Ni vet, det är ju helt underbart att solen skiner och så men ni förstår det finns en baksida med det underbara också. Som det i de allra flesta fall alltid finns med underbara saker. Idag har jag inte förstått att klockan har varit mycket förens solen rentutav gick ned, och detta så sent som vid halv nio typ. Det skulle väl inte ha varit några problem med det om det inte vore så att jag hade startat en massa projekt som jag nu har varit tvungen att avsluta. Jag hade tänkt att ta en tidig kväll, tvättid väntar imorgon bitti. Solen får mig alltså att tappa tidsbegreppet men också att bli sjukt inspirerad och baka bröd med kombinationer som hallonsylt, russin och hasselnöt samt svarta oliver och persilja. Jag gör tre och fem saker samtidigt och mitt i allt börjar jag stryka mina kläder. Hur gick det med det jag egentligen skulle hänge eftermiddagen åt, min skoluppgift hur gick det med den? Jag ägnade den en tanke. Men visst borde jag plugga när solen har gått ned istället. Jag kan ju inte låta soltimmarna vara förgäves. Dessa tankar. Solens baksida.

Jag säger mig vara en kaffefantast. Inte en nörd. En nörd är någon som är som han jag träffade idag. Han som höll i baristakursen jag var på. Han var en nörd. Han kunde urskilja smaker och förklara smaker på ett sätt som ingen jag träffat. Han kunde höra mjölken, se espressons smak beroende på hur den rann ur piparna och ner i koppen. Han ändrar kvarnens malning beroende på väder, eller på hur mycket folk det är i lokalen. Luftfuktighet. Jag blev facinerad. Jag blev sugen. Jag vill kunna så mycket. Jag vill veta så mycket. Jag vill förstå. Jag vill gå från kaffefantast till nörd. Hej jag heter Rebecka och jag är kaffe-nörd. Smakar bra i munnen.

Jag märker hur alla strävar efter effektivitet. Att hinna med så mycket som möjligt under så kort tid som möjligt och att få ut så mycket som möjligt av en dag. Det kanske låter som att man vill uppnå samma sak här, men låt oss titta närmare på vad jag menar.

Att hinna med så mycket som möjligt på en dag innebär att man hela tiden försöker fighta klockan och hela tiden posha andra att följa med ens egna schema. Ett exempel från pendeln här om dagen: en tjej (vi kallar henne Maria) försökte nå hennes väninna (vi kallar henne Sara) via mobilen, Sara var tydligen ute med soporna, hennes man (tror jag) sa att han skulle be Sara ringa upp Maria när hon kom tillbaka. Maria väntar och väntar, hela fem minuter går och Maria blir otålig. Hon tar upp mobilen och ringer upp Sara en andra gång. Denna gången är det Sara som svarar. Maria blir lite irriterad på henne för att hon inte har ringt upp och slänger spydigt ur sig “hade soptunnan fått ben och sprungit iväg eller?”. Det verkar som att Sara inte riktigt förstår vad Maria menar och det verkar som att hon kontrar med sanningen, att hennes man helt enkelt inte hade hunnit nämna att Maria hade ringt ännu. Maria svarar att det var typiskt och de fortsätter att prata. Vad själva ärendet var förstod jag aldrig, det verkade inte vara något viktigt. Jag tror att Maria helt enkelt hade planerat in att ringa Sara under hennes pendeltågresa och blev irriterad när hennes “pressade” schema inte höll.

Att få ut så mycket som möjligt under en dag är när man proppar i sig vitaminer, berocca och koffein-kickar för att kunna prestera på topp hela dagen och på så sätt få ut så mycket som möjligt av dagen. Det kan också handla om att vara uppe så sent som möjligt ena dagen och gå upp så tidigt som möjligt andra dagen. Ibland kan jag även se tendensen hos folk som alltid försöker vara på platser där det är kul. Hela tiden förflytta sig för att ha så roligt som möjligt och då få ut så mycket som möjligt av dagen.

Men tänk om vi bara kunde gå i ide hela Januari? Eller på halvtid. Inte försöka prestera någonting, inte låta klockan styra. Utan bara baka bullar, kolla på mysiga filmer, lyssna på skön musik, ha spa-dag, läsa spännande romaner, gå långa promenader…ja, du förstår. Ta lite ledigt från allt som “världen” pressar oss med att hinna med och uppnå. Inte bli lat utan att njuta av livet. Livet är trots allt kort. Men inte så kort som klockan försöker få oss att tro.